Helena Hartman
Plats
Pargas
Ljuset och färgerna betyder mycket i mina motiv. Jag utgår ofta från intryck av något jag ser eller känner från den yttre eller inre världen. Men i själva uttrycket, skapandeprocessen, är egna känslor, fantasier och berättelser viktiga. En del ser mina tavlor som expressionistiska.
Jag har ofta återkommit till havet. Det var temat på min debututställning 1995 och nu senast i Pargas 2014. Havet är i sig så fullt av färger, speglingar och djup som kan stå för mycket annat i livet. Dessa tavlor blir ofta ganska impressionistiska.
Jag har även ofta stannat upp för konstens varande, betydelse och nåbarhet i vårt samhälle. Försökt föra ut konst på oväntade ställen, i ett stall, utomhus i parken, i ett apotek. Senast ville jag få in selfies i min utställning.
Valolla ja väreillä on tärkeä rooli kuvissani. Lähtökohtana toimivat usein näkö- tai aistihavaintoja, sisäisestä tai ulkoisesta maailmasta. Mutta itse ilmaisussa, luomisprosessissa, tunteillani, mielikuvitusmaailmalla ja tarinoilla on tärkeä rooli. Jotkut luonnehtivat taulujani ekspressiivisiksi.
Olen usein palannut mereen. Meri oli debyyttinäyttelyni teema, kuten myös viime vuonna Paraisilla pidetyn näyttelyni teema. Meri on itsessään niin täynnä väriä, heijastuksia ja syvyyksiä, ihmiselämän symboleja.
Olen usein pohtinut taiteen olemusta, tarkoitusta ja saavuttavuutta yhteiskunnassamme. Olen yrittänyt tuoda taidetta odottamattomiin paikkoihin, talliin, puistoon, apteekkiin. Viimeksi halusin liittää näyttelyyni ihmisten ottamia selfie-kuvia.